KNUT-projektet

Skolans roll i en hållbar samhällsomställning

Bakgrund

KNUT projektets övergripande mål är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och handlingskompetens kring klimat- energi- och resursfrågor. Den viktigaste vägen för att nå målet går via pedagogerna, från förskolan till gymnasiet. Ett av skolans uppdrag är att eleverna ska ges kompetens för att både ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.

Det finns alltså ett starkt stöd i läroplanen för arbetet med frågor som rör hållbar utveckling. Men tyvärr visar både olika undersökningar och våra egna erfarenheter att lärandet för en hållbar utveckling inte får tillräcklig plats i undervisningen. Frågan är varför?
Några av de hinder som nämns är:

- Tidsbrist, många pedagoger ser detta arbete som någonting ”utöver” ordinarie undervisning
- Skolverket prioriterar inte uppföljningen av måluppfyllelsen kring de här frågorna, vilket gör att det inte märks om frågorna ignoreras.
- Elevernas fokus på betyg kan ibland stå emot viljan att testa nya lärmetoder
- En utbredd ”så här har vi alltid gjort-mentalitet”.
- Många pedagoger som vill arbeta med dessa frågor är för ensamma – eldsjälar räcker inte!
- Skolans organisation möjliggör inte ett lärande för hållbar utveckling

Hur förändras pedagogens roll när faktasvaret finns en knapptryckning bort på Internet? Det finns behov av ett lärande som betonar värdering och urskiljning av den enorma informationsmassa som finns tillgänglig. Inte minst kring klimat- och hållbarhetsfrågor.

Kan en ny kunskapssyn vara en del i omställningen till ett hållbart samhälle?
Ansvaret för skolutveckling och att se till att eleverna nå målen ligger hos skolledningen. Det är viktigt med tydligt ledarskap.

Vad innebär det? Vilka färdigheter/kunskaper behöver skolledarna?

Det tas många skarpa politiska beslut kring klimat- och hålbarhetsfrågor, men alla departement verkar inte omfattas av besluten.? Idag finns det tyvärr vattentäta skott mellan olika departement och mellan myndigheter. Detta ”fenomen” finns också både på regional som lokal nivå där samarbete mellan olika besluts- och verkställande nivåer inte fungerar i den omfattning som är önskvärt för att nå snabbare resultat.
Hur skapar man samarbeten mellan alla dessa nivåer för att underlätta en positiv process som leder till handling?

Uppgifter för gruppen
- designa en fortbildningskurs för skolledare: Vad behöver skolledare för att var ledare i dessa frågor?
- formulera en debattartikel / skrift – resurs för det nya nätverk som håller på att skapas
- Vilka vägar finns för att komma till action – när det finns stöd från läroplaner och styrdokument. Brainstorming kring alternativa vägar.

www.knutprojektet.se